Paus.

När jag väl tog tummen ur och började skriva på min konstbildsanalys, vad händer? Jo det ska jag säga er att då kommer det världens blixt och lyser upp halva lägenheten tätt följt av ett muller som överröstar Björk's väna men maniska stämma. Japp, så nu tar jag tag i det igen efter en två timmars-paus. 

Jag och Emil gjorde det lite mysigt och spelade en omgång alfapet. Det spårade ut mot slutet när han satt med två pilar och två konsonanter medan jag hade två vokaler och Q....
Hej då bloggen, hej Panofsky!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0